Jag har längtat till tävling, men när tävlingen väl kom så ville jag stryka mig i mina tankar.. Jag är inte nervös, eller inte mycket i alla fall. Men jag har varit så rädd, så rädd för att hoppa in i någon annan häst med Noa.

Noa var väldigt stissig och kanske man ska säga.. farlig ett tag. Hon snurrade runt som en stucken gris, var mer i luften än backen. Helt galen med andra ord. Jag var lite rädd för att rida henne på tävlingar, för hon kunde rätt som det var sticka upp i luften springa över folk. Hon såg liksom bara en svart väg att komma ut ur.

Jag var så ledsen kommer jag ihåg.. jag ville verkligen att det skulle funka. Vi hade inte en aning om att hon varken tålde kraft eller sånt.. Det insåg vi i slutet av tävlingsterminen. Så vi tog bort all kraftfoder och.. tro det eller ej men hon blev så en ängel. Hon var så lugn, jag behövde inte vara rädd mer. Jag är trygg på hennes rygg. Jag kunde gå runt hästar, gå in i en folkmassa. Jag levde i en dröm, jag var så lycklig för det.. så jag brydde mig inte om resultaten. Whatever om jag blev utesluten, men hon var fantastisk på tävlingsplatsen och det var de viktigaste för mig. Men det var även då vi började vinna, vi vann, placerad, vann och åter vann. Men nu ska jag berätta lite mer om tävlingarna..

Det var i Mars då vi skulle ut på våran första tävling för året.. Det var en Regional tävling i Timrå. Och jag var glad, glad för att få tävla igen. Men rädd för att gå runt omkring med henne. Vi fick blickar lite här och var, hon var galen. Men hon är en häst. Man kan inte tro att hästar ska gå runt som en staty. Vi är hästmänniskor, det ska man bara acceptera.. Det kanske var dumt att gå in i Ridstadion det första man gjorde. Hur maxade banor som helst och dessutom väldigt svåra. i LAn var banan tillochmed den svåraste jag ridit utav de regionala, den var med som en nationell..

I LBn så gick vi dubbelnolla, vi svängde inte så mycket alls och det var andra bra ekipage som gasade runt och fick bättre tid. Men det gjorde ingenting, jag var så glad. Hon var så fin då kommer jag ihåg.

LAn ska vi inte prata om, det var två kombinationer som dessutom var jätte maxade, och jag som är lite fjantig på oxrar i kombinationen fegade ur och släppte totalt. Jag slutade rida och farten minskades. Ingenting funkade och hon är klok, hon hoppar inte. Hon hade inte en chans att hoppa över den biffiga oxern. Där satt jag henne i skiten och hon tänkte inte hoppa mer eftersom jag var dum nog. Så vi åkte hem, från Timrå... långt upp i ingenstans. Sjukt fin anläggning annars.

Jag hoppade en LB varje dag. Dvs. två st. Jag älskar deras anläggning. Helt underbar, love love love. Men det gör inte Noa. ;) Men i alla fall, hur mysigt som helst var det. Hon stod på travbanan i S-vall också, en bit därifrån. Här gjorde hon framsteg, hon hade ingen tendens att springa över folk, inte alls. Jag var såå glad. Även fast jag satt spänd som en fiol och var beredd på en skentur ibland, lite caprioleer och sådär.. såna skutt som bara hon kan!

Hon var tittig på banan, och ville inte hoppa på framhoppningen. Jag blev jätte sur och satt henne i ett högt tempo, och vi singlade över grunden och petade ett i omhoppningen. Men nöjd var vi!

Nästa dag minns jag att jag var besviken. Men dumt.. i efterhand så var det mitt fel och hon hoppade kanon! Fick två ned.. men det är inte hela världen.. :) Vi åkte hem igen, efter ett mysigt meeting och en rätt så lyckad dag.. fast det tyckte jag inte då. Men nu i efterhand så är resultatet bra!

Helgen därefter så åkte vi på en lokal tävling. Vi kom väldigt sent, vi hoppade sista klassen, LB. I Hudiksvall RPK, helt underbar tävlingsplats ute. Älskar! Vi hann inte rida fram, in på banan heelt galet var det. Det var ingen nolla. Men hon var såååå fin. Hon lyssnade på varenda sak jag gjorde, och vi var ett. TYVÄRR fick vi ett nedslag men jag minns att jag var så himla nöjd. Och det var hon också :) Noa gillar Hudik, det har hon alltid gjort. Så där brukar hon vara lugn och så.. :) Lite på collectingringen som hon dampade lite.

Sen var det lugnt nästan en månad sen vidare till en regnig klubb. Hon var snäll där, lugn och fin. Lite damp i sig men hon hade boxplats så det blev lugnare för henne, och mycket bättre! :)

Där skulle vi hoppa LB och LA, lite knasiga banor men hon var ruuuuuskigt fin i båda klasserna! Är så nöjd över båda rundorna, verkligen toppform. Tror hon gillade det där med boxplats ;) En mycket fin anläggning som jag ser fram emot att tävla på mer. Banorna var krångliga och svåra, dvs. den som vann LAn hade ett stopp men väldigt bra tid! Min pussgurka var så fin..♥ Resultaten är ingenting, utan det är rundorna man ska tänka på.. allt stämde, hon tvekade inte på biffiga oxrar och hon hoppade som.. en elitponny!

Bild: Google

Helgen efter så var det dags för Glada Hudik igen! Där det nationella ponnymeetinget höll hus, hoppade bara en LA då. Jag ångrar inte att vi åkte dit, för vi visste ingenting om.. att hon hade fått solsting. Hon flåsade, svettades och mådde inte alls bra, och hon kunde inte hoppa heller. Veterinären kom och kollade på henne och sa att vi skulle kolla upp med en sk. gårdveterinär som kunde kolla upp henne.

Bild: Google, i hudik!

Vi hoppade bara en LB och fick 4 fel, och ja.. vad ska man säga. Jag var besviken, det var jag.. Jag ville hoppa LAn efter men nepp! Hon hoppade annars bra och sådär :) Så nöjd är jag i efterhand, men liiite besviken då. Delsbo är också ett ställe som jag verkligen gillar! Så bra. Fast bara ute, inte i ridhuset..

Ångrar absolut inte att jag åkte dit, för det var ett utav de underbaraste ställen jag varit på. Underlaget var suuper kasst och gassande sol varje dag, typ 35 +! Helt underbar ställe, kommer absolut åka dit igen! Hoppade LC, LB, LC+5. Vi var nära segern i första klassen, men hon tjurade ut.. som bara hon kan! Hela helgen gick rent ut sagt åt skit, i LBn så rev i typ 5 hinder i raden.. Helt sjukt. Har aldrig fått så dåligt resultat.. eller en sån dålig runda! Banbyggaren kom fram i första klassen och berömde och sa att vi var något stort, men liiite pinsamt sen när hon inte lyfte fötterna något. Jag var inte sur, för anläggningen höll mig på topp. Åkte och badade på camping, köpte godis, åt god mat... Ja, ett ställe där jag kan tänka mig att bo på sommaren! Underbart.  Resultaten som sagt var uuper dåliga. Hon var galen på platsen och väldigt dryg..

Om jag minns rätt så ska jag ha tävlat i BRÄCKE också före eller efter Ånge, det gick sååå dåligt. Hon hade gått på havre väldigt länge eftersom vi tävlat tre helger i raden... Det gick så dåligt, 0+8 i LC och 8 i LBn, och hon var fullständigt galen. Tror aldrig att jag varit så rädd i hela mitt liv.

Jag var rädd.. det var så läskigt efter Bräcke. Fick känslan att.. nu är det stopp. Nu vill jag inte mer, det här i sista tävlingen.

Det blev ett stopp i 2 månader, och under tiden så fick vi tänka lite på hur vi skulle göra.. jag åkte bort till min pappa och Noa vilade. Så tog vi bort kraften, så hon fick ingenting alls. Och det blev skillnad. Hela hon blev underbar, jag blev trygg. Jag litade på henne. Hon var underbar. Då fortsatte vi med utan kraft och hon går på morötter bara.

Sen efter dess.. har vi fått in massa vinster och placeringar! Bättre än aldrig förr!♥

Btw, jag sitter i studion nu, detta är ju ett tidsinställt inlägg :) FOTA FOTA FOTA! pösspöss