När jag kollade mejlen idag så upptäkte jag 2 nya mejl!
Det var 2 erbjudanden om hästar, eller en om att jag skulle rida en till försäljning och en annan om jag ville tävla året ut.
Det är inte första gången jag får såna här erbjudanden, men det tycker jag bara är kul. Att någon annan tycker jag rider så bra att dem tar reda på min mejladress och sen vill att jag tävlar deras hästar (; Me love it!
Dock tackade jag nej till båda! :( Tråkigt men sant.. för det första tänker jag inte åka ned till Örebro för att tävla en häst, det går ju liksom inte. Inte när man tävlar rätt så ofta själv, samt har jätte mycket annat att göra. :( Den andra bodde i Skåne, och så har vi ingen ledig stallplats heller..
Skit tråkigt tycker jag, älskar att hjälpa andra att rida deras hästar. I somras så hjälpte jag till att rida 2 hästar. Ett halvblod och ett fullblod. Båda, jätte fina. Så nyttigt att rida andras hästar också, och träna dem osv.



Jag är en som aldrig bangar, man kan sätta upp en biffig oxer på 140cm och jag rider en häst jag aldrig sett förut. Jag ger allt, rider de bästa jag kan för att få över hästen på 140cm (en tex. höjd) om den inte vanligtvis går över 110cm.. Självklart så är jag mån om hästen, att jag inte hoppar mer än vad den klarar av. Men det var bara ett exempel :)
Tex. i somras, eller i vintras/våras var det nog.. då hoppade jag en häst för första gången. Jag litar på hästen samtidigt som jag gör mitt. Jag låter för det mesta, aldrig hästen gör allt själv. Visst på lägre hinder, och det ska hästen klara själv annars får man jobba till sig det. Men i alla fall, hoppade en fet oxer på först 110,120 och sen 130. Jag säger bara "javisst" när dem höjer upp..
Så det är jätte roligt att få såna erbjudande även om man inte kan det för tillfället. I sommar kommer jag nog göra det dock! Då står "U" ute dygnet om, eftersom h*n trivs bäst så, och då har jag ju min stallplats kvar till en annan, över sommaren bara.. :) Sen därefter får vi se! Om det finns någon stallplats ledig eller så.. Jag älskar att fantisera! ;) Men ska ta en funderar i alla fall!



Jag är jag, jag försöker inte vara någon annan. Jag försöker inte vara bäst, jag siktar på en bra runda när jag tävlar, vinst och placeringar är bara ett plus. Något man ska vara väldigt glad över, i alla fall när man kommer upp i höjderna mer en häst som man själv gjort att på. Mitt mål på tävlingsdagen är att vara nöjd, att både jag och hästen presterat bra. Jag bryr mig faktiskt inte så jätte mycket om vi vägrar ut oss på sista hindret, visst... det står i resultatet. Men det finns alltid en anledning till varför det hände. Visst kan jag bli besviken i 3 sekunder, men i efterhand så sätter man fingret på vad som är fel, och då försöker man rätta till det i nästa klass eller nästa tävling/träning. Man ska inte ge upp. Att vägra ut sig, ja det kan vara skänkelläger, eller vad som helst som hästen reagerar på. Man kan lägga ned handen osv. Men är man ruttinerad så tänker man på såna saker innan banan, det gör alltid jag. Att man rider ända fram till hindret och rider till det, låta hidret komma till sig som Sylve säger. Det viktigaste tycker jag, är att hästen och ryttaren presterar så bra dem kan. Det finns alltid något att träna på, och när man klara av den höjd man tävlar på så kan man gå upp, om man tränat klar där. Då är det dags för nästa träning, och utvecklas till en större klass kanske..
Som jag sa, jag är jag. Jag rider på mitt sätt, och tydligen går det an eftersom jag själv har tagit upp mina ponnier till den nivå som dem är på idag. Jag har inte blivit serverad på silverfat, jag har aldrig haft någon ponny som går att åka. Jag har alltid fått lösa problemen själv, hitta nya lösningar och utbilda hästarna som jag själv vill.
Jag skiter i vad avensjuka idioter säger, jag rider som jag gör. Jag rider varje dag för att bli bättre. Och jag vet, jag vet att en dag kommer jag lyckas med min dröm, mitt mål. Jag kommer tävla i världscupen och allt detdär om några år. Ingen snack om saken, det kommer jag göra.



Min nya häst, vi sitter som i hand i handsken, jag rider honom jätte bra, så bra som det bara går. Vi kommer bli något väldigt stort. U och jag. Vi kommer nå toppen, inte en tvekan om att vi inte gör det. Jag rider honom på det bästa sättet, och allt går då bäst.
Vi kommer fixa det älskling, vi kommer fixa det!
Om några år är vi stora, du och jag. En stor sjärna bland de andra stjärnorna..